Den sommaren...

Det blev midsommar och ängen nedanför torpet lyste av alla blommor. Smörblom, hundkex, klöver, midsommarblomster… Jag ställde mig lycklig mitt i allt det vackra och plockade en stor bukett. Den satte jag i en av mammas vackra kryddburkar och ställde i sommarköket på tvättskåpets ådrade marmorskiva. Bakom reste jag en av alla vackra gamla dörrar mina föräldrar samlat från olika husrivningar i trakten. Så målade jag alltihop.

Nästa sommar fick jag åter lust att måla blommorna vid midsommartid. Men nu satte jag dom i stället i en enkel glasburk och gladdes åt alla ljuseffekter och glansdagrar som då uppstod. Nu insåg jag också att motivet fick ljus från tre fönster i tre väderstreck.

Och jag fascinerades av att många av smörblommornas gula kronblad fallit av och låg på marmorskivan som små skimrande guldflagor.

Målning nummer två visade jag på en utställning i Södertäljes gamla rådhus och den såldes där. Senare fick jag veta att den hängde i blivande statsministern Göran Perssons tjänsterum. Han var då kommunalråd i Södertälje.

När vi lämnade torpet den sommaren blev buketten i sin glasburk stående kvar. Tillbaka nästa sommar fascinerades jag över motivets förvandling. Hur än fler blomblad fallit av, hur dom gröna bladen snarare fått en brunlila ton och börjat rulla ihop sig. Hur vattnet i glasburken sjunkit en bra bit och börjat anta en gyllenbrun ton. Jag målade det nya motiv jag nu fått, och fortsatte sen att dokumentera motivets gradvisa förfall i fler målningar.